Glasögonorm

Flyttade lådor mellan lägenheten och lånat förrådsutrymme idag. Det går rätt lätt att flytta när man kan lämna kvar möbler. Men usch vad mycket saker jag har. Böcker framför allt. Tänkte när jag flyttade i vintras att jag borde göra mig av med typ hälften och undrade stilla när jag fyllde låda efter låda i morse (allra allra sista minuten såklart) med just böcker varför jag inte hade gjort slag i saken. Men det är ju så vansinnigt svårt att göra sig av med saker. Jag tror ju att jag kommer behöva allt igen. Men hur mycket behöver jag, egentligen?

Ikväll tar jag lite time-out tror jag. Visserligen har hela den senaste veckan känts som något av en time-out, men idag behöver jag det verkligen. Inte för att jag är stressad utan kanske mest för att jag behöver reda ut lite taktik med mig själv. Skriva listor och strukturera mitt liv. Så mycket ska göras innan återvändandet till Stockholm och så väldigt mycket ska göras innan 17 september-flighten till Quito.

Jag är dessutom trött på mig själv, på mina 25 år unga kroppsdelar som inte vill fungera som dom ska. Mina ögon lins-strejkar. Var hos optikern idag, en ny tjej som pratade med onormalt ljus röst och lät omtänksam som om jag vore 20 år yngre. Hon hällde gul vätska i mina ögon och talade om för mig att jag har knottror på insidan av ögonlocket och nån form av repor på hornhinnan. Och förbjöd mig sedan vänligt men bestämt att använda linser på två veckor för att ögonen ska kunna läka. Och efter det - "jaa, det är nog så att dina ögon har blivit extremt känsliga för linser så du kanske bara kommer att kunna använda dom vid speciella tillfällen i framtiden".

Jamen så hääärligt. Så glaad jag blir.

Takes some time getting used to, tror jag.


Sitter och väntar på två säsongsnedladdningar: L word och Dawson's. Tror det är vad jag behöver ikväll, seriemaraton. Fast det ser rätt mörkt ut, kanske kan jag börja titta framåt tio. Om jag har tur.