Okej, dagens händelser inspirerade mig till att återuppväcka följande dialog från förra söndagens frukostbord:
Jag: Ska det vara så svårt att hitta en KARL? Jag vill ha en KARL!
Kollektivt medhåll: Jag meeeeed!
Linn: Men du hade ju kunnat få hångla igår..?
Jag: Jo, jag vet. Men det känns inte som att han är nån karl. Han är liksom som ... en kalv på grönbete.
Linda: Det ska vara tjurar.
Jag: Ja, var är dom nånstans? Varför kommer dom inte?
Linn: Det räcker alltså inte med kalvar?
Jag: Nej. Jag är redo. Bring in the bulls.
Och nu en fråga: Varför är den där kalven på grönbetet så ovanligt skuttig? Lilla vän, vill jag fråga. Är det för att stängslet är så högt? För jag lovar dig. Gräset är kanske grönt här, men du kommer inte att få smaka.
Och varför finns inte en endaste tjur inom synhåll?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar