Ett vanligt råd om man vill bli författare är att läsa så mycket som möjligt. Så kan man låna friskt sen, så blir man inspirerad. Jag får total skrivkramp av det. Jag läser och läser och jag har precis läst ut en bok av en av mina favoritförfattare, Syster min av Barbara Voors, och hon brukade inspirera mig något oerhört men nu blir jag bara helt matt. För jag förstår inte hur jag skulle kunna åstadkomma något liknande. Andras talang paralyserar mig. Här finns ju bara lilla jag och all min vilja och hur ska dom kunna skriva en bok? Jag har så svårt att komma vidare och det skrivs ingen historia.
Och imorgon åker jag hemhem. Det ska bli så skönt. Och roligt. Och spännande. Kanske lite plåster på prestationssåret också. Ett kreativitetsplåster. Tänk en sån bra idé. Ett sånt vill jag ha. Fast kanske räcker det rätt bra med att bara andas Stockholmsluft och träffa föräldrar och några vänner och sova i mitt gamla rum också. Jag hoppas det. Och jag vet att det inte finns några magiska kurer för skrivkramp, att det bara är att tvinga sig själv att skriva mer och mer och mer fast allt känns som det blir skit men just nu har jag inte den disciplinen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag tror på kreativitetsplåster. och de finns oftast någon annanstans än där man är just för tillfället. typ i sthlm. men ibland finns de väldigt nära också, i någon hjärna som tillsammans med ens egen hjärna blir något jättestort. eller så. jag är lite trött och inte särskilt strukturerad tyvärr.
men det är nog bra att åka till stocken. det var mest det jag ville säga.
Skicka en kommentar