Har ni hört den där gamla Svensktoppslåten? Den där ett litet barn sjunger om hur "JÄTTEskönt mitt sooooommarlov ska bli"? I hennes sommarlov är man leeeedig hela långa daaar. Om jag hade den lilla ungen här så hade jag stoppat in en stor fet falukorv i munnen på henne.
Hur blev det såhär? När förvandlades det jättesköna sommarlovet till JÄTTEsommarÅNGEST? Jag vill vara liten igen och bara äta glass och längta till hur skönt det ska bli att bada i havet. Vilket jag ju fortfarande kan göra i och försig. Men mot en bakgrund av insikten om att ytterligare en sommar kommer att spenderas bland gamla tanter och med en snabbt växande motvilja till att gå upp klockan sex varje morgon och ägna dagarna åt att byta blöjor och tvätta toaletter och föra samma konversationer om och om och om igen.*
Tack gode Gud för skatteåterbäringen, säger jag bara. Och Skatteverket som gör att jag kan få pengar innan midsommar. Jag hade glömt bort detta. Nu ser sommaren lite barnsligare jätteskön ut.
För övrigt undrar jag vad mina föräldrar skulle säga om jag åkte till Colombia.
*Vill bara påpeka att jag faktiskt tycker om gamla människor. Men ack så trött jag är på hemtjänstsomrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men glöm inte alla de lediga dagarna du kommer få! (om du nu väljer att jobba kväll) Jag som har blivit vuxen kommer ju ha ett barnsligt sommarlov och då ska vi leka barn jättemycket och bara äta glass (säger bara: food affair i Västra Hamnen) och ligga på träbryggorna nere i Värsta. De kvällar du jobbar väntar jag på balkongen med en flaska vin. Halv tolv är ingen tid en härlig sommarnatt!
Skicka en kommentar