Jaha. Så tvingas man inse fakta: Jag har blivit en Malmö-slacker. En sån som jag lovade mig själv att aldrig bli när jag bodde i Lund och inte förstod hur man kunde vara så lat att man aldrig ville åka ifrån Malmö. Eller som om hon nån gång åker till Lund alltid åker tillbaka till Malmö innan kvällen knappt blivit natt. I'm one of you now.
Jag är även en traditionsförbryterska. De två milen till Lund kändes så ovanligt jobbigt långa idag fast jag lika entusiastiskt som vanligt har pratat om den fina traditionen som första maj i Lund kräver: Studentsångarna på universitetstrappan.
Men idag fann jag mig fångad i Malmöfällan och av mina ambitiösa planer på att cykla till Lund och lyssna under de utblommande magnoliorna bidde bara en promenad till pizzerian. Friskt vågat en hundradel vunnet, skulle man kunna säga. Så jag såg tillställningen på tv istället och tänker mig att jag ska ut och cykla imorgon. Vilken tur att det alltid är en dag imorgon också. Och så mycket jag ska göra den dagen imorgon. Ojoj. Tur att det finns en dag efter imorgon också.
Valborg var i alla fall himla roligt och jag lyckades med ambitionen att inte vara kalasfull klockan två utan var istället lite trevligt halvfull hela dagen. Det kan i och försig ha berott på att någon otrevlig typ stal min oöppnade vinflaska. Hoppas den personen kräktes på nåt olämpligt ställe.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar